Under en jakt på övergifvna platser så väcktes min nyfikenhet av ett intressant namn på kartan,
Hoakvarnen.

De första vattenkvarnarna var skvaltkvarnar, en liten kvarn som krävde en liten vattenmängd och en liten fallhöjd. Dessa små kvarnar var styrda av vattenflödet och man fick således släppa allt annat arbete och mala då det fanns mycket vatten.

Hoakvarnen är en s.k. hjulkvarn närmare bestämt med underfallshjul.
Dessa är tekniskt mer avancerade kvarnar och byggdes som regel av specialister, kvarnbyggare.

Den här skissen jag lånat stämmer bra överens med hur Hoakvarnen är uppbyggd.
Eftersom Hoan är en relativt kraftig fors och det är en låg fallhöjd så har man byggt en underhjulskvarn där vattnet rinner under hjulet. Man har dessutom gjort en intagskanal där man styr av vattnet från Hoan och in till kvarnen för att kunna kontrollera flödet.

Hoan

En del av intagskanalen. Det faktum att kvarnen har dubbla stenar och hjul och med tanke på det stora, kostsamma arbete som lagts ner på stenläggningen får mig att tro att detta är en gammal tullkvarn.

En tullkvarn är en kvarn som drivs av en mjölnare och där bönderna får betala malningen av sin säd med en del av just denna. 1/16 av av säden i mal-lön var vanligt förekommande.
Av det gick hälften till kvarnägaren och den andra hälften till mjölnaren.

I hoakvarnen bodde förmodligen mjölnaren, eller så var detta kontoret.
Vi fann iallafall en sängmadrass med rostiga fjädrar i det här rummet.

Kvarnen var igång såpass länge att man hann dra in elektricitet.
Men det var bara för belysning och en mindre siktmaskin.

Spelet kan jag inte placera nånstans inne i kvarnen, förmodligen har det bara ställts hit, på samma sätt som Volkswagen-huven som ligger bakom.

Här ligger en stor blåsbälg gjord i trä och oxhudar. Även den verkar malplacerad.
Möjligtvis skulle man ha kunnat använda den till att blåsa bort “fnas” ur säden.
T.ex. grässtrån, löv och annat krafs som kunnat följt med säden.

Nu går vi ner under däck…

Det är lite dunkelt på nedervåningen.
Till vänster kan man skymta den elektriska sikten.

Kugghjulet på den andra axeln.

Första axeln, här finns även den vertikala axeln till kvarnstenen kvar.
Tänderna på det stora drevet är gjorda i trä medans de på det mindre är gjorda i gjutjärn.

På flera ställen i kvarnen hittar vi remskivor och axlar av alla de slag.
“Lägg på en rem nu!” ropar min kamrat utifrån och vad kan väl vara mer passande?

Och inte träffade vi mjölnarens Irene heller…

Hejdå!